Funderingar @ Framtidens Lärande-mässan

Thu, 21 May 2009 15:31:23 +0200

Tyvärr inga längre reflekterande blogginlägg under tiden utan det var ett ständigt twittrande som gällde istället, men såhär i efterhand var detta en otroligt givande mässa på flera sätt. Dels utmanande, dels reflekterande, dels rolig, dels enormt intressant. Detta har dock varit en mer utsträckt ‘process’ än bara under dessa två dagar vilket bara gjort det hela bättre -och inte är det slut än!

Antecknade en del under arbetsmöten och föreläsningarna med Stephen Heppel och Bruce Dixon och har helt enkelt dragit ut lite:

19/5 “Suttit i två intressanta arbetsmöten idag. Det ena fick mig att tänka till rejält. Och dessutom ifrågasätta: Vart lägger man vikten och fokus? Ett argument om det negativa med mer digitalt i skolan var att väl fungerande rutiner skulle slås ut. Vems rutiner egentligen -lärarens eller elevens? Jag tror att det börjar bli dags för de flesta lärare att faktiskt släppa sin röda pärm de vaktat med livet under hela deras karriär -Ut på hal is med er!”

19/5 “ Inser att rädslan för det nya bland många är värre än jag trodde. Att påståendet att det digitala ersätter samtalet vägrar jag hålla med om. Sedan när har IT gjort oss mindre sociala -visserligen ter den sig på ett annorlunda sätt, men det är åter igen en vanesak.”

19/5 “Varje kommun kommer inom en snar framtid ha en medborgarportal. Alltså: mer och mer blir digitaliserat (inget nytt), men hur kan det då komma sig att skolan ligger så efter? Portugal har gjort en nationell satsning på 1-1. Varför skulle inte vi kunna?”

20/5 “Det är lätt att säga något. En helt annan sak att faktiskt göra. Politikerna och vi andra i panelen håller på ytan med om allting, men om alla nu vill åt samma håll vad tar sådan tid? All vill se det hända, men ingen vill ta tag i jobbet eller de obekväma besluten. Nationellt eller kommunal nivå, det verkar vara frågetecknet och valet som mycket hänger på.”

20/5 “Hittills verkar jag stensäker på min sak, men jag själv har även lärt mig nya nyttiga saker. Att skilja på information och kunskap (de är lätta att feldefiniera) är viktigt men lätt att ta för samma sak.. FEL. Information inhämtas, kunskap kommer ifrån bearbetning av information, eget tänkande; lärande och reflektion.”

20/5 “WE NEED TO RETHINK -A LOT. Vad är lärarens roll -Coachande i lärandet, bollplank eller centrum och enda källan i klassrummet? Vart hämtar vi informationen ifrån? Läraren, boken, vår omgivning, världen/internet? Vad kan skolmiljö göra för stimulans och inspiration?”

20/5 “Hur borde en elev bli behandlad -duttad med, klappad på och skyddad från den hårda omvärlden eller utsatt för de enorma informationsmängderna som finns omkring oss för att själva lära sig sortera, prioritera, använda, lära av och genom detta ständigt utmanas?”

Att kunna marknadsföra

Mon, 4 May 2009 19:22:54 +0200

Är det inte rätt imponerande med personer som kan tala sig ut i princip vilken situation som helst? Jag både beundrar och avundas de som äger talets förmåga. Att uttrycka sig, visonera och på något sätt få saker och ting på sitt sätt -inte möjligtvis så att det sätter käppar i hjulet på andra- utan bara att saker och ting flyter på som om det inte borde fungera på något annat sätt. Att övertyga, argumentera och marknadsföra sina idéer (utan att för den sakens skull sluta lyssna på omgivningen och ta hänsyn till andras åsikter) tror jag blir viktigare och viktigare. Kolla bara på vilka som får som de vill när de t.ex söker ett jobb: De som kan tala för sig, som skickligt visar upp sina kvalitéer, som kan konsten med att göra sin lyssnare bekväm och road och på detta sätt göra intryck på arbetsgivaren? Eller: Den som kan lämna in ett CV med en lång lista på tidigare arbeten och istället för att prata för sig själv lämnat en lista med referenser?

Idag kan man nå hur långt som helst -utan topputbildning och utan ett enormt startkapital. Och för det behöver man inte bara ha ett vackert ansikte som går hem för reklamer eller en kropp som fungerar på cat walks. Men om nu inte kunskap har större tyngd (till den utsräckning vi flesta lär oss i skolan), om det inte längre handlar enbart om pengar och om inte heller utseende sätter stopp.. Vad spelar roll? Jag gissar på marknadsföring. Alltså, att kunna prata för sina idéer, sig själv, sitt företag osv, men även att drömma öppet, göra plats för visioner. Förutom marknadsföring -självklart kontakter. Enligt en föreläsning vi hade för några veckor sedan på YBC skaffas ca 80% av alla jobb genom intern rekrytering. Det gäller att hålla koll på sitt kontaktnät med andra ord.

Någonting jag är tacksam över på YBC. Vi lär oss att prata för oss, att ta för oss och inte sticka under stolen. Och visst, lite kaxigt kanske det blir ibland, men ärligt talat -hur långt kommer man med jantelagen?

The multitasker of today

Tue, 28 Apr 2009 23:24:52 +0200

Ett youtube-klipp väl värt att se (klicka på ‘read more’ nedan). Vad bör vi lära oss idag för att kunna hantera de krav som kommer att ställas på oss i framtiden? Att använda allt vi kan hjälpa oss med för att höja vår standard, vår effektivitet, vår kreativitet osv? Talk about the advantages of a digital world! Kolla projektet på http://mediatedcultures.net/ksudigg/

Att leta, hitta och sortera bland alltet

Sat, 25 Apr 2009 02:54:07 +0200

Det ställs högre krav på den som vill ha informationen än den som ger ut den. Precis som om jag inte kan komma till fram till min lärare och säga att jag inte visste att ett seminarium skulle äga rum en viss tid (eftersom allt finns att hämta på vårt intranet) så kan inte heller jag längre förvänta mig av en av mina närmaste väninnor att hon ska trycka allt hon gjort på sista tiden upp i mitt ansikte -Allt finns ju att läsa i hennes blogg. Det är här vi möter problem, tror jag. All information runt mig ska sorteras, prioriteras och uppdateras. Det är mitt problem och ingen annans om jag inte tagit reda på den informationen jag behöver. Få ursäkter fungerar idag -Det mesta går att hitta och om inte annat går det ALLTID att få tag i människor (eller att lämna ett meddelande år också bra, piiiip).

Tack för RSS feeds, säger jag! Uppdateringar jag borde känna till finns under en och samma knapp. I en mer och mer komplicerad värld uppskattas det enkla. För de flesta problem finns hjälp. Högst upp på min önskelista just nu är en iPhone. Att ha iCal, RSS feeds och.. ja i princip allt.. i handen konstant skulle utgöra en stor frihet då jag slipper synka min kära macbook med min pappersalmanacka för hand.

Det här med kommunikation

Tue, 14 Apr 2009 22:46:06 +0200

Efter en lång tids utsvävning i kurs, ledighet och intensivplugg så har jag haft en viss distans till det här med bloggandet. Synd, jag vet..

Sedan sist har jag skaffat Twitter: http://twitter.com/locklund. För er som är lika lite med i svängarna som jag var för en vecka sedan kan jag berätta att Twitter är en mikroblogg. Ett perfekt alternativ för oss som inte är flitiga “långbloggare”, men som fortfarande tycker om att dela med sig av tankar och åsikter för omvärlden. Jag tvivlar på att det inte finns ett sätt för varje personlighet idag att lätta sitt hjärta och göra sig hörd. Tänk på allt som finns och som går att nå via datorn (eller mobilen, eller iPoden eller Palmen, eller.. ni fattar grejen). Flickr, Youtube, Jaiku, bloggar, forum -you name it!- i olika former och utseenden, publikt eller endast för dina vänner.

Att kommunikation har tagit ny skepnad är inget häpnadsväckande, men att kraven på kommunikation har blivit avsevärt högre är något jag reflekterat över (tillbaka till “En ständigt uppkopplad livsstil”). Fortfarande är kommunikation dock ingenting lätt. Att höra en människa utan att misstolka, anta, vrida eller missa vad denna säger ÄR svårt. Hur många olika sätt vi än har idag att utrycka oss på och hur mycket vi än tränas i att se öppet... Vad saknas för att bra kommunikation ska bli något lätt och självklart?

En ständigt uppkopplad livsstil

Tue, 24 Mar 2009 00:16:35 +0100

Jag har verkligen funderat på det där med att vara ständigt nåbar och uppkopplad. Med tanke på att mobilen aldrig någonsin stängs av, att datorn ständigt ligger i viloläge, att facebook kollas minst fem gånger om dagen och mejlen likaså, att bloggen ska skötas om och att iPoden eller TVn fyller ut “tystheten” däremellan (det går iof att hålla nästan alla dessa bollar i luften samtidigt..) är det knappast konstigt att det kan kännas svårt att koppla av ibland.

Idag har jag räknat: Facebook har jag bara kollat fem gånger idag, mejlen har jag kollat tre gånger och mobilen har jag faktiskt inte alls använt mycket. Detta beror iof på att jag knappt kunnat slita mig ifrån den bok jag precis läst ut (när jag väl är inne i någonting är det svårt att komma loss). Inte för att jag känner mig ovanligt lugn för det, det hör ju liksom till vardagen att vara konstant online. För vi är ju vana, eller hur? Idag strulade internet på plan 5 och plötsligt stannade hela verksamheten av. Kom på mig själv att öppna internetfönstret minst 7 gånger eftersom jag ständigt kom på nya saker att kolla upp -som rena reflexer- men blev lika besviken varje gång eftersom det inte fungerade. Lite intressant är det ändå hur fort vi anpassar oss efter bekvämligheter.

Men tillbaka till vad det här har att göra med den stress som så många lider av idag. Sätt mig i en öde stuga och jag kommer att klättra på väggarna efter en halvtimme, för helt plötsligt känns isoleringen kvävande. Ändå är min mamma ibland tvungen att påminna mig om hur man andas ordentligt -ibland snurrar det helt enkelt för mycket i huvudet.

Jag tror att det finns en annan viktig faktor i det här med stress idag till skillnad från förr i tiden. Det finns så otroligt mycket att välja på. Nu tänker jag på allt mellan himmel och jord; det finns ett enormt utbud av utbildningar, arbeten, resor, upplevelser, produkter.. Framförallt drömmar att uppfylla som det inte finns några som helst begränsningar inom. Det är verkligen inte lätt att välja, och idag är det svårare än någonsin -både med det enorma utbudet vi ska välja bland och att utsättningen för reklam, info eller andra påhopp är större än någonsin och bokstavligen tränger sig in i det lilla utrymmet kvar i huvudet.

Jag tror på lagom. Ibland är lugn och ro att stänga av mobilen och undvika datorn i några timmar -att landa lite. “Online-pressen” kan vara överhängande och slå över fel, jag tänker bara på då jag drämt mobilen i väggen då jag varit irriterad på att det ringer (vilket till slut resulterade i att jag hade mobilen avstängd i några dar och bannlyste mig själv från facebook -surprisingly gick världen inte under för det, folk kom fortfarande ihåg vem jag var). Jag vet dock att vi i min generation, om vi kallar det så, är betydligt bättre på att hantera denna ständigt uppkopplade livsstil. Och; det krävs av oss mer och mer. Framför allt när vi tar klivet in i arbetslivet kommer det att vara nästintill självklara egenskaper: effektivitet, hög simultankapacitet och flexibilitet (detta har också med det nya lärandet att göra; kunskap räcker inte hela vägen längre..).

Detta är alltså en liten head-spinner som jag ska fundera lite mer på inom det idrott&hälsa-projekt vi nyligen startat upp, som ska vara inriktat på “hälsa för mig”. God hälsa för mig är en sund balans mellan; “fart och fläng” och tid att landa samt effektivitet och improduktivitet.

Är framtidens lärande här och nu?

Sun, 22 Mar 2009 01:26:43 +0100

Det pågår ständiga samtal på YBC (men även öppet i vårt samhälle) om huruvida framtidens lärande är här och nu. Att vi ungdomar ska förberedas för framtiden och att vi ska få ta del av alla verktyg vi behöver i den kommande framtiden borde vara en självklarhet i satsningar hos skolorna. Frågan är dock hur lärare och rektorer som enbart lärt ut på traditionellt sett ska lära oss dagens oändliga tillgång av användbara resurser och kunskaper som vi behöver till morgondagen när de själva inte vet hur framtiden ser ut och vad som beräknas av oss.. Eller många gånger inte ens hur dagens samhälle (den nyare generationens, ser ut) med helt nya sett att uttrycka sig, nå ut till folk, inhämta kunskaper osv. Jag tänker på nätets påverkan på vårt sätt att leva: med communities som Facebook och Myspace, sökmotorer som Google, Wikipedia, skolportaler, bloggar -you name it!

Eftersom vi på YBC kör med 1-1, alltså en dator per elev ligger vi i ett försprång i lärandet av alla verktyg vi bör ha med oss senare i livet. Utmanande arbetssätt och en atmosfär av hunger för ny kunskap tillsammans med kreativa program mer eller mindre tvingar oss att ta lärande steget längre. Nu med tanke på att jag knappt tar ett steg eller ett andetag utan min macbook är det nästan att jag glömmer bort hur fyrkantigt ibland skolarbete kan vara. Visst IT tas mer och mer in i skolan, men går det tillräckligt snabbt?

Det handlar dock inte bara om IT det här utan även väldigt mycket om tänk och förväntningar på framtiden. Personligen tror jag att kunskapen i sig kommer att betyda mindre och mindre (det mesta går ju ändå att hitta i detaljerad förklaring via ex. Google eller Wikipedia) utan att vikten kommer att ligga i hur vi tar vara på kunskapen och använder den kreativt.

Så vad är det som sätter käppar i hjulet hos så många skolor? Ovilja, envishet, rädsla? Mest troligt är nog svårigheterna i början: att starta upp, försöka förstå hur man ska gå till väga och ta sig över tröskeln så att säga. Jag tänker bara på de människor jag mötte på KommITs i november förra året (KommITs var en mässa just inriktad på kommunal IT och dess utveckling som jag tillsammans med några andra YBC-elever stod och pratade på i Apples monter eftersom vi är en skola i sann Apple-anda). Det var förbryllande många som hade en mycket skeptisk inställning till att släppa in så mycket IT i skolarbetet -samtidigt som de allra flesta talade för att det behövs. Det var “eget ansvar” runt 1-1 idén som stod i hetluften. Och visst kan jag hålla med, självklart kräver det en vilja och motivation hos elever att också använda internet och alla de verktyg vi är givna på rätt sätt, men keep in mind att det frihet och ansvar går hand i hand. Förstår eleven värdet i friheten tar den också det på allvar om inte på en gång så inom snar framtid då det är det egna skolarbetet som blir lidande. Om vi inte blir utmanande i detta så kommer vi aldrig heller att lära oss vikten av eget ansvar (vem vill anställa någon som arbetar oeffektivt eftersom denne helt plötsligt har möjligheten att vara kontaktbar på facebook eller ha tillgång till youtube dagarna i ända?)

Om framtiden kommer att innehålla så mycket IT som vi förespråkar så självklart behöver vi så snart som möjligt i livet lära oss att använda den på rätt sätt -det är en tillräcklig chock att komma ut i arbetslivet som det är efter studerandet.

Hjälp i bloggdjungeln

Sat, 21 Mar 2009 02:34:44 +0100

Jag hittade av en ren slump för ett tag sedan hemsidan blogsolid av bloggare för bloggare, med en massa tips för att få ut det mesta av bloggandet.. Att hemsidan dessutom är görsnygg gör ju inte upplevelsen sämre.

Jag har tidigare använt mig av bloggar; dels i försök att göra någonting av mitt bergochdalbaneliknande inre, dels att underhålla, men även andra typer av bloggar som projektbloggande inom skolan och ett försök till bloggande med mer bildinnehåll än text. Nyttigt är vad det är och testa sig fram sin rätta approach bör man.

lo 2.0

Sat, 21 Mar 2009 01:09:01 +0100

Det var helt enkelt dags för en uppdatering.. Här är jag igen, med en ny sida. ‘Keep it simple’ var jag tvungen att påminna mig själv om. Sånt här ska minsann inte vara en börda. Jag har lovat mig något nytt: Att börja blogga på riktigt. Inga höga krav, på engelska eller svenska spelar ingen roll, men att jag skriver något då och då. Dels för att jag tycker att det är kul och dels för att.. Ja, för att det måste testas -att utveckla tänkandet steget längre så att säga.

Har haft en härlig vecka här i Åre, sedan förra söndagen. Förkylning fick mig att tagga ner lite, men mestadels har det bara varit skidåkning som gällt (och självklart en drös med plugg). Skutan har inte haft öppet fullt så ofta som vi hoppats, men en eftermiddag på toppen och med västra ravinen fick vi till.

Okej, se detta som en inledning till mitt bloggande, för nu blir jag nästintill nervös inför vad jag borde och inte borde skriva. Jag tror att jag får återkomma då jag tänkt efter lite vad jag vill med det här..

Så länge har jag två tips: dels låten Losing You med Dead by April (spelas till trailern för Robinson 2009) sedan Johan Glans på Stockholm Live. Värt att se!