E-strategi säger mig ingenting. Vadå e-strategi? En strategi över hur vi ska använda oss av elektronik? Varför skulle vi behöva en strategi för det? Är inte det ganska så självklart?

Det var de första tankarna som snurrade i mitt, lilla elevhuvud när jag och Johanna kom in i montern där arbetsmöte 1 skulle hållas. Försökte läsa lite i ett häfte men ska jag vara helt ärlig så var det lite svårt att förstå konceptet. Vad i hela världen är så svårt för alla att acceptera vad gäller IT? Eller är jag blåögd som inte ser problematiken?

”The sky is the limit” inleddes debatten i bås ett. Log lite när jag hörde orden, bra början. Nog har vi hört det x antal gånger på YBC och är nog ändå lite av vår slogan. Så de använder dessa uttryck även där uppe? Kanske hela världen gör det… Men är det något som vi säger mer än menar? Vi på YBC har satt himlen som den enda gränsen och det ger ju oändliga möjligheter. Jag kan med gott samvete säga att vi som skola och jag som elev är bra på att inte stoppas av gränser eller tänka inom några ramar. Vi uppfostras att inte vara som alla andra, det borde ingen vara eller bli tillsagd att göra. Trotts detta går det inte att förneka att till och med jag ibland tänker. ”Nej, det där går nog inte” eller ”det kanske inte är någon vidare realistisk idé”. Tankarna som ibland stoppar en känner ni säkert igen. Den där osäkerheten att det är orealistiskt, onyttigt eller rent utsagt förödande för det gamla och trygga. Jag vet också vad det är. Hur mycket kan vi då säg att vi bara låter himlen stoppa oss? Tycker inte att vi ska missbruka orden. De betyder så otroligt mycket och står för något att sträva mot. Så när orden ”the sky is the limit” landade i vår lilla sal höjdes mina förväntningar till skyarna.
Lite btw bara…

Efter en liten stund började jag få grepp om vad e-strategi är. Mina första reaktioner var två: 1) oj, vad omfattande ämne, för mig är ju elektroniken mer än bara hårdvara. 2) Hur kan det behövas en strategi för att genomföra något, för mig, så självklart.
Jag kanske är blåögd. Eller ja det är jag bokstavligen, men kanske förstår jag inte hur mycket det ligger bakom. Kanske är det så, det har jag svårt att bedöma. Samtidigt har jag väldigt svårt att acceptera det faktum att de sitter och planerar och diskuterar det som är vardagsmat för mig, sådant jag tycker är både självklart och normalt. Är det inte ironiskt ändå.

En av talarna i panelen var rektorn ifrån Björknässkolan i Nacka. Skolan har samarbetat med Microsoft för att öka IT vänligheten på skolan och blev till och med i februari utsedda till en av tolv innovativa skolorna i världen av just Microsoft. Tycker att det är grymt jobbat och kul att skolorna tar sitt ansvar. Grattis Björknäs och välkomna in i den nya världen.
Samtidigt kan jag inte annat än bli orolig. Kikar man på den kommunikation som skett mellan Microsoft och skolan så finns det en del saker som jag suckar åt när jag läser.
”…fick denna förfrågan beror på att vi under många år arbetat med att implementera IT som en naturlig del i undervisningen och i elevernas lärande”. (Björknäs beskriver Microsofts motivering)
Jätte bra att ni tar itu med problemet… Eller vänta! Vilket problem egentligen? Behöver vi jobba för att ”implementera” IT i ungdomarnas vardag? Är inte vi ungdomar redan grymt duktiga på att både kommunicera och hitta det vi söker i havet i datorn? Skulle det inte räcka med att ge dem möjligheten? Kanske vi återigen är tillbaka till ”the sky is the limit” problematiken. Varför kan vi inte låta himlen vara begränsningen och låta eleverna hjälpa oss att skapa nätvärk, portaler och arbetsplatser. Eller skulle eleverna inte klara det? Tre argument till att jag svarar nej på föregående fråga, 1) elevrena kan många gånger mycket mer om IT än vad lärare/pedagoger/rektorer kan 2) eleverna är de som ska använda alltihop så om var och en får vara med och lösa problemen skapar vi ett användarvänligt nätverk 3) ungdomar ser inte ”the sky is the limit” som ett ordspråk utan som verkligheten

I själva verket tror jag att det är ledningsgrupper som känner osäkerhet i frågor som IT. Det är ledningsgrupper och liknande som trycker på bromsen. Ja, det är ju i alla fall inte eleverna. Men vi får inte låta osäkerheten göra oss rädda. Lita på de underbara ungdomar som du omges av. För en dialog med dem. Förklara dina oklarheter, blotta dina svagheter och bjud på dina kunskaper. Inget är mer uppskattat. Då är det okej att misslyckas. Men det är aldrig okej att inte våga pröva.

Så e-strategi kan tyckas viktigt, för mig mindre viktigt och för vissa endast ett ord på tyda.se. Oavsett så måste du, för att till exempel skapa en bra e-strategi, först hitta din egen strategi. Du måste bestämma dig för att det här är något som är fantastiskt och lärorikt, viktigt och intressant och något du tycker det är värt att jobba för. För ingen har sagt att det är lätt, men jag tror att många gör det mer invecklat än vad det är. Våga pröva, ingen kommer klandra dig. Om himlen är din begränsning så kan ju inte mycket bli fel, eller hur?

Nästa gång du hör eller ser orden ”the sky is the limit” så vill jag att du inte bara förstår dem, du ska tro på dem och bestämma dig för att det är sanningen i det du jobbar för. När du kommit så långt, då har du himlen runt hörnet…