Om Bloggen

Min andra hälft

Tue, 17 Nov 2009 19:22:06 +0100

Det var efter en lång, solig dag i augusti just som solen hade börjat glida ner bakom de höga bergen som omgav den lilla staden Bodrum i Turkiet. Året var 2007 och just detta år skulle en ung, fjortonårig flickas liv komma att förändras för evigt. Det var just där, i Bodrums turiststad Gümbet i utkanten av staden som hon mötte sin själsfrände och framtida livskamrat. Det måste varit ödet brukar jag säga. Att jag mitt i en turistort i sydvästra Turkiet fann en person som kom från sydöstra Turkiet liksom jag. Han svarar alltid ”Tänk hur jag kunde hitta en flicka som dels var turkisk, trots att hon inte såg ut att vara det för fem öre och dessutom var från sydöstra Turkiet mitt bland alla turister?”
Det kallar jag bra identifieringsförmåga! Faktum är att de ända infödda som i princip finns i denna stad är de män som arbetar där, kvinnorna överhuvudtaget är mycket få då staden är just vad den kallas ”en turiststad”. Ändå fann vi varandra, och det finns så mycket mer vi har gemensamt! It must be the destiny!

Tiden har runnit iväg likt vågorna i Egeiska havet dra sig från stranden igen ut mot det mörkblåa, djupa havet. Även om tiden gått så fort känns det som om mitt liv innan är en tid som aldrig existerat. Jag kan verkligen inte få klart för mig att jag under fjorton år av mitt liv levt utan honom. Det känns som om vi alltid varit tillsammans, som om att det var han som lärde mig att tala, gå, skratta, leva och vara lycklig. Att älska har jag i alla fall lärt mig av honom, det vet jag säkert idag.

Trots att vi haft många hinder framför oss, och har många hinder kvar att passera, så har vi alltid tagit oss igenom dem på ett eller annat vis. Det faktum att jag kommer från en kultur där kärlek anses vara oanständigt gör det inte lättare, men däremot gör det oss mer motiverade. Vi har tack och lov kommit en lång bit på vägen; Hans familj och släkt vet om mig och har gjort det de senaste 1,5 åren och den större delen av min släkt har vetat det sen det senaste halvåret. Alldeles nyligen talade min pappas fru om hur det ligger till för min pappa. Han sa inget, vilket med andra ord betyder att ljuset är grönt. Förhoppningsvis förlovar vi oss nästa år, om allt går enligt planerna det vill säga.
”Amor vincit omnia et nos cedamus amori” -Kärleken övervinner allt, så låt oss besegras av kärleken. (Vergilius)

Jag älskar dig Hasan.
Seni cok seviyorum hayatim!

Att gå på YBC del 1

Tue, 3 Nov 2009 19:05:48 +0100

Det så kallade ”virtuella klassrummet” eller det intranät vi på YBC gymnasium har tillgång till via skolans huvudsakliga hemsida ger oss elever många olika fördelar. Vi har hela tiden insikt i vad som händer i skolan- även när vi inte befinner oss i den.

Tiden då borttappade häften med uppgifter inför ett prov eller projekt innebar panik, ångest och sömnlösa nätter är officiellt över! Vi slipper dessutom att i klassrummet sitta och tänka ”Vad är det vi håller på med egentligen? Jag förstår ingenting.” Alla har lika stora möjligheter att lära sig och ha obegränsad koll på vad som händer i skolarbetet även de vars starkaste sida inte är att koncentrera sig på lektionerna då lärarna har genomgångar. De som inte förstått eller helt enkelt inte lyssnat på vad läraren sagt under lektionen kan snabbt och enkelt klicka sig in på intranätet och kika på vad som hänt inom alla de olika kurserna vi läser. Detta resulterar i ett plågsamt slut för de gamla, trogna bortförklaringarna till lärarna om att ”Jag var sjuk”, ”Jag visste inte” ”Du sa inte...” eftersom man hela tiden har tillgång till sin dator samt till hemsidan var man än befinner sig och hur man än mår. Det kvittar om man inte förstått eller inte lyssnat på läraren eftersom allt vi gör på lektionerna läggs ut på intranätet.

Självfallet är fördelarna för eleverna också mycket stora, bland annat så får alla samma möjlighet att hela tiden hålla koll på planeringen och alltid vara förberedda inför lektionerna i de olika kurserna och därmed blir klassens ”pluggis” inte längre ensam om att räcka upp handen på lektionerna då läraren ställer frågor, utan de andra i klassen gör detsamma!

Förutom sidorna om kurser så finns ju också exempelvis en YBC-mail där lärare och elever ständigt kan hålla kontakten. Detta gör att vi har betydligt mycket bättre kommunikation mellan elever och elever samt mellan elever och lärare eftersom man snabbt och enkelt kan kontakta dem via mail i stället för att behöva springa runt och leta efter personen i fråga. För att inte tala om då man behöver ta kontakt med någon lärare utanför skoltid, det är i princip omöjligt i vanliga fall och detta säger jag av personliga erfarenheter! YBC-mailen gör det möjligt för oss att snabbt och enkelt kunna kommunicera med varandra samt att effektivt kunna lösa problem om något uppstått.

Allt vi arbetar med i skolan, allt vi skriver och läser gör vi på våra datorer. Alla har vi dessutom en kurssida där vi har en sida för varje kurs. Vi lägger in alla våra arbeten och uppgifter på den här sidan vilket underlättar det markant också för lärarna i deras arbete. Tiden för högar av papper är numera passé. En revolution för skolan är här, katederundervisningen är över och YBC har ett stort försprång i den modernisering som så småningom andra skolor nödvändigtvis kommer att behöva genomgå för att kunna konkurrera på marknaden.

Vår skola ligger definitivt ett steg före när det kommer till att införa teknologi som ett hjälpmedel i utbildningen och hjälpmedel är enligt min mening det minsta man skulle kunna kalla det. Tillgången av dator och till vårt intranät underlättar det mycket för mig i min vardag, det gör livet lättare helt enkelt!

Ayla Löfving

Ta gärna en titt på min artikel på Dator i Utbildningen, DIUs hemsida där den finns publicerad!
http://www.diu.se/nr7-09/nr7-09.asp?artikel=s31

Wilson Creative

Thu, 1 Oct 2009 11:20:25 +0200

Idag kl. 10:00 hade Wilson Creative en föreläsning för oss på torget. Tre av de totalt fyra personerna i företaget var här, varav en av dem höll i föreläsningen. Han började med att berätta lite om sitt liv i skolan, hur han tillsammans med hans vänner av en slump ställt upp i UF-tävlingen, kammat hem fem priser i olika kategorier och hur karriären därefter tagit fart. Idag är Wilson Creative en framgångsrik reklambyrå som visat sina reklamer på såväl webbsidor som fotbollsmatcher och annat, allt detta bara fyra år efter det att de visat upp sitt företag på UF-mässan. Detta bevisar hur snabbt det egentligen kan gå att nå framgång genom ett eget företag, men samtidigt är det ingen tvekan om att det innebär enormt mycket arbete för att nå dit. Något jag lärde mig av denna föreläsning var i alla fall att alla kan om man verkligen vill. Det räcker med att vara nyfiken, kreativ, lite galen och att våga ta risker. Då kan man i princip komma hur långt som helst. Vissa brukar säga ”The sky is the limit”, men de har fel.
-The sky is not a limit, nor the stars. The only thing that can confine myself is me.